betraktelser

dagens kosmonauter

jag sitter här framför datorn med en pilsner i näven o bluesmusiken dånande genom högtalarna...jag har varit på 75 års kalas tror jag...mitt ex morsa fyllde år. så jag var där o gratulerade. jag skall egentligen inte gå på sånt....jag tänker för mycket. på sånt som varit, på sånt som hänt o på sånt som skall komma, på det man mist o det man vunnit. kommer osökt o tänka på filmen braveheart det sista i filmen när dom karvar ut inälvorna ur han. då skriker han freedom med sitt sista andetag...det blir i min tankevärld en sorts metafor för vidare tänkande....o så spinner man vidare längs logiska o logiska tankebanor. vet att detta jag skriver i princip är oförståbart för utomstående, ett sammelsurium av tankar nedtecknat av en pissnödig poet typ...men vem har sagt att allt skall vara gripbart?

jag flår dessutom i pannan, funderar på att raka av mig håret o grunnar på om det är jag som är knepig eller min omgivning? den släkten jag var ingift i är ju som en sorts dallas i miniatyr. knepiga grejor, knepiga relationer, knepiga situationer. iofs tror jag att de flesta släkter är som dallas....fast på ett mer kargt o oglamouröst sätt då. dräller väl inte av porschar o mångmiljonärer i min bekantskapskrets. men själva grejen....vi har väl alla ngn form av svart får i släkten, ngn som super eller gör konstiga saker.

jag själv är adopterad. jag var sex dagar gammal när det hände...min mor födde fram mig o lämnade bort mig direkt. var väl en historia om det oxå egentligen...adoption är allvarliga saker...men min farmor som var en driven kvinna med en okuvlig vilja fixade till det. hon hade tagit hand om tyska krigsbarn efter kriget. var väl ingen kanske som ville ta hand om dom, tyskarna sågs väl inte med blida ögon av resten av europeerna? men hon fixade till det på ngt vis, o på så vis fick till ett nät av känningar. det som vi idag har ett modernare ord för, nätverk. min morsa kunde inte få barn pga av en operation. men min farmor ringde runt o ordnade fram ett barn. jag har haft en oerhörd tur, bättre föräldrar kunde jag inte ha fått. men undran över hur min biologiska mor hade tänkt o gjort har ju följt med mig genom livet. likaså hur ödet fixar till det si eller så.

det har varit en knepig vecka arbetsmässigt, en knepig vecka relationsmässigt och knepigt tankemässigt. jag tror nästa vecka blir lika knepig, har inga jobb direkt. en chef som inte verkar ha tid för ngn eller ngt o ett gäng anställda som skall ha ngt att göra.
forty days and forty nights....kan ni gissa den artisten? vinsten blir en kopp kaffe för uppgiften är ganska lätt....